I boken Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg ger Jenny Edvardsson en lättläst och grundläggande introduktion till att arbeta med skönlitteratur i undervisningen. Fokus ligger på gemensam läsning och strukturerade samtal kring det lästa. Så mycket fokus på det digitala är det däremot inte.

Inledningsvis delar Edvardssons sin syn på läsning i skolan och lyfter fram vikten av att som lärare vara en aktiv läsare för att kunna välja böcker som passar elevgruppen. Självklart är det så att alla i en klass inte kommer att älska en gemensam bok, vilket Edvardsson också lyfter, men som hon skriver är chansen större att ett läsprojekt lyckas om du som lärare verkligen tänkt igenom valet av bok ordentligt. I boken presenteras några modeller för litteraturundervisning: Chambers modell för litteratursamtal, hem. och expertgrupper, Text och tanke samt Sokratiska samtal. Mycket av den litteraturundervisning som Edvardsson beskriver känner jag igen från min egen, men med elever på högskoleförberedande program behövs en större progression. De modeller som beskrivs fungerar däremot bra i den inledande kursen Svenska 1 och delar även i Svenska 2 och 3.

En bok som jag vid flera tillfällen använt som första gemensamma bok är Vad gör man inte av Maja Hjertzell. Anledningarna är många. Dels är det en tunn bok, vilket gör att få elever skräms av den. De får också gott om lästid under lektionerna så att jag är säker på att alla hänger med. Dessutom har den flera huvudpersoner som turas om att berätta, vilket gör att det är lätt för eleverna att hitta någon att sympatisera med. Slutligen är det en bok där mycket står skrivet mellan raderna, vilket gör att eleverna blir medvetna om att det går att tolka text på olika sätt och får träna på att göra inferenser.

Under läsningen jobbar vi med såväl Chambersmodellen som Text och tanke. Vi skuggar också intrigen och bygger tillsammans upp en tankekarta med fokus på händelser och karaktärer. Eleverna samtalar i grupper och/eller skriver loggbok för att förbereda för de gemensamma samtalen. Däremot har jag inte använt hem- och expertgrupper när eleverna läser samma bok och det kommer jag absolut att testa.

Edvardssons bok passar främst för studenter som ska bli lärare i svenska eller engelska på högstadiet och gymnasiet. Vissa delar, som Aidan Chambers modell för litteratursamtal kan säkerligen användas även med yngre elever och annat kan modifieras. De exempel som återfinns i boken har dock fokus på äldre elever. För den som likt jag har arbetat länge och dessutom redan fokuserar mycket på gemensam läsning, är det inte mycket som är nytt. Eftersom boken är tydlig och välstrukturerad fungerar den dock som en påminnelse om vikten av struktur.


Om boken

Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg av Jenny Edvardsson, Studentlitteratur, (2019), 120 sidor


0 kommentarer

Lämna ett svar

Platshållare för profilbild

Din e-postadress kommer inte publiceras.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.