Det pågår en diskussion om vikten av att barn och unga ska möta svår text och i den har bearbetade klassiker lite orättvist fått sig några rejäla kängor. Jag är helt med på att vi ska utmana barn och unga att läsa och då inte bara texter som slinker ner lätt, men det är också viktigt att klassiker blir tillgängliga för fler. Bearbetade klassiker gör att även den som ännu inte läser så bra kan få ta del av berättelser som många känner till och därmed öka sin allmänbildning. Bra, bearbetad litteratur är en demokratifråga och bra, bearbetade klassiker ökar kunskapsnivån hos läsaren. Att jag inte använder bearbetade klassiker i undervisningen på ett högskoleförberedande gymnasieprogram är en sak, men på introduktionsprogrammen, på högstadiet och SFI fyller de definitivt en viktig funktion. Jag har skrivit en liten guide för Vilja förlag om hur bearbetade klassiker kan användas i undervisningen som heter just Guide till bearbetade klassiker där jag ger förslag på hur ett litteraturhistoriskt arbete kan genomföras med elever.
Både inför och efter skrivandet av boken läste jag en mängd bearbetade klassiker och av naturliga skäl främst de som Vilja förlag gett ut. Tipsen kommer därför att ha en rejäl slagsida mot just detta förlag, men det ska sägas att deras bearbetningar är så otroligt mycket bättre än de bearbetade klassiker som fanns för många år sedan, där det inte sällan var helt omöjligt att förstå vad boken egentligen handlade om. De titlar jag har valt ut har bevarat både känslan och det viktigaste innehållet i böckerna.
Tomas Dömstedt är otroligt skicklig på att bearbeta böcker och ligger bakom bearbetningen av Karin Boyes Kallocain, som är en bok jag verkligen tycker om. Alla trådar finns självklart inte med i Dömstedts version, men berättelsen har ett bra flyt och det samhälle Boye byggt upp blir tydligt även i den här versionen. Till boken finns arbetsmaterial med bland annat muntliga uppgifter, frågor och skrivuppgifter.
Pennskaftet av Elin Wägner är en favoritklassiker och också den har bearbetats till lättläst av Tomas Dömstedt. Boken utspelar sig vid förra seklets början av huvudpersonen, kallad Pennskaftet, är engagerad i kampen för kvinnors rösträtt. En viktig och ständigt aktuell bok. Även Norrtullsligan av samma författare finns i en lättläst version, utgiven av LL-förlaget och bearbetad av Cecilia Davidsson.
En av de absolut bästa bearbetningarna jag läst är den av Virginia Woolfs Mrs Dalloway gjord av Richard Larkham och översatt till svenska av Catharina Andersson. Romanens första mening är klassisk och lyder: ”Mrs Dalloway sade att hon skulle köpa blommorna själv.” Den inleder även denna bearbetade version. Woolfs språk är speciellt och även i bearbetningen finns den böljande känslan kvar. Även till Mrs Dalloway finns arbetsmaterial som bland annat innehåller en längre presentation av Virginia Woolf.
Om boken
Guide till bearbetade klassiker av Linda Odén, Vilja förlag, (2019), 40 sidor
Om boken
Kallocain av Karin Boye, bearbetad av Tomas Dömstedt, Vilja förlag, (2019), 90 sidor, LIX 22
Om boken
Pennskaftet av Elin Wägner, bearbetad av Tomas Dömstedt, Vilja förlag, (2019), 104 sidor, LIX 25
Om boken
Norrtullsligan av Elin Wägner, bearbetad av Cecilia Davidsson, LL-förlaget, (2018), 116 sidor
Om boken
Mrs Dalloway av Virginia Woolf, bearbetad av Richard Larkham och översatt av Catharina Andersson, Vilja förlag, (2019), 132 sidor, LIX 22
