Jag har sådan tur att jag har fantastiska kollegor runt mig och när det var dags för bokstaven J i åk 1 så kombinerades NO och svenska/sva kring sagan Jack och bönstjälken. Eftersom jag har elever på många olika nivåer i mina grupper så använde jag sagan som bas i både åk 1 och åk 2. Alla lektioner som jag planerar måste innehålla ett stort mått av differentiering och det är perfekt att utgå från en gemensam bilderbok, upplevelse eller varför inte en saga? 

I klasserna planterade alla barn bönor, de jobbade med att följa en instruktion och i lärarens stora glasburk har klasserna också följt planterade bönor tillsammans med hjälp av ett observationsschema.  Klasserna såg också en tecknad film, högläste sagan och pysslade en klättrande Jack. 

Hos mig i specialgruppen så arbetade vi vidare med sagan i en enklare version (ving-bok). Vi jobbade med de ord som var centrala  t ex gjorde vi ett venn-diagram med orden stam, blad, löv, blomma, kvist, gren och stjälk. (Vi har följt upp det genom att arbeta med vitsippan veckorna efter) Lektion nummer två återberättade vi sagan muntligt med hjälp av sekvensbilder och alla elever klippte ut, placerade i ordning och klistrade in i en egen bok. Gång tre så skrev de meningar till varje bild. Några av mina elever behövde stöd i sitt skrivande men de allra flesta kunde skriva enkla meningar. Några färglade bilderna och så skrev jag det som de berättade. Sedan läste de som vill upp sina berättelser och alla böcker sattes upp på väggen. 

I årskurs 2 började vi med högläsning och där var eleverna med och skrev de ord som de var osäkra på på tavlan i ett stort förstoringsglas, de ord som vi samlade var t ex marknad, gyllene, värpte, stjälk, jätte och yxa. Där var det större fokus på läsförståelse och vi använde frågor till berättelsen som vi letade efter svaret på i texten. Vi pratade också om ordet sensmoral – vad kan man lära sig av den här sagan? Delar av materialet kom från Marinas klassrum. Lektion 2 var det dags att skriva också för åk 2. Vi återberättade sagan i par och sedan skrev alla sin egen bok med sekvensbilderna som stöd. Vi jobbade extra med sago-ord och ett av orden som vi samtalade om var magiskt. I årskurs 2 har vi ett extra fokus just nu på muntlig framställan så skrivandet kommer att följas upp med en presentation av sin bok.

Det som jag presenterat här är bara några av alla de olika sätt att bearbeta en enkel kort folksaga på som vi använde den här gången. Möjligheterna till progression är oändliga, möjligheterna till differentierad undervisning är mycket stora. 

Alla ska med, alla ska utmanas på sin nivå och alla ska utvecklas i sitt lärande. Sådan är vardagen i skolan idag och klasserna är väldigt sällan en homogen grupp. Min poäng med det här sättet att planera och genomföra undervisning är att det finns något för många elever att lära och utvecklas kring. För de elever som är språksvaga eller som har olika typer av inlärningssvårigheter så är det helt nödvändigt att arbeta på ett sätt som befäster sagans texttyp, berättelsens röda tråd och i ett sådant här arbete så ryms stora delar av kursplanen i sv/sva.  

Jag har arbetat med andra folksagor på ett liknande sätt och särskilt tacksamma är Bockarna Bruse och Rödluvan att ha som tema, de återkommer jag till i ett annat inlägg. Alla tre av de nämnda sagorna finns dessutom i moderniserade varianter. Jack och bönstjälken finns t ex i en blodig version: Jack och den blodiga bönstjälken!


Om boken

Jack och den blodiga bönstjälken, Wiley Blevins, Hegas, 6-9 år, 24 sidor


0 kommentarer

Lämna ett svar

Platshållare för profilbild

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.