Många är vi som läst Olov Svedelids klassiker Mor är ingen häxa i skolan och nu kommer den föredömligt i pocket utgiven av En Bok för Alla. Jag hade faktiskt inte läst den sedan jag själv var typ 12 så jag har under helgen läst om den med lärarögonen på.
Det är 1667 och livet i den lilla byn är fattigt och det har varit ännu ett missväxtår. Anders och hans mor har överlevt vintern i sin lilla stuga. Kon som är skillnaden mellan överlevnad och svält är mycket svag, några veckor måste de få henne att överleva. Anders hjälper sin mor med att samla läkeörter och när nu våren är på väg så vaknar hoppet. Byborna kommer till modern för att få hjälp med sjukdomar och när Anders hör ryktet i kyrkan att det finns en häxa i byn så inser han inte att det är hans mor de menar. Ryktet växer sig stort, modern blir fängslad och snart är det också farligt för Anders att stanna kvar i byn.
Jag tänker att Mor är ingen häxa fortfarande håller som högläsningsbok, eller för den del bokcirkelbok i klassuppsättning. Kapitlen är lagom långa, innehållet är brinnande aktuellt när vi ska diskutera rykten och källkritik och jag gillar att Svedelid inte ryggat för att beskriva den grymhet som både Anders och hans mor utsätts för. Anders jagas bort från sin mor och måste klara sig själv och överleva, samtidigt som han flyr för sitt liv så är han ständigt orolig för sin fängslade mor. Det finns många teman att samtala om i den här boken och den är språkligt lagom utmanande. Jag tycker om att det finns en hel del ålderdomliga uttryck i boken, det kräver ett aktivt läsande och vidgar ordförrådet. Den som känner mig vet att jag förespråkar tematiskt arbete med skönlitteratur som bas, bättre bok än den här kan man inte hitta när man ska läsa stormaktstiden i åk 6.
Om boken
Mor är ingen häxa, Olov Svedelid, (2023), En bok för alla, 178 sidor
0 kommentarer